Andrea Bunod är en del av Everyday Women – och i en serie under sommaren ger vi ordet vidare till en 24-årig parisiska för att få en inblick i ljusets och kärlekens stad och en ärlig syn på hur det är att vara en ung plus size-kvinna.

Jag heter Andrea och är en fransk sjuksköterska på tjugofyra år som flyttade till Paris för drygt ett år sedan. Jag skulle beskriva mig själv som en upptäckare och matälskare med stor kärlek för konst, så dessa sidor av mig själv kommer självklart att finnas med i mitt skrivande. Jag är också vad samhället kallar en plus size-kvinna.

Jag känner att det är dags för kvinnor överallt, i alla former, i alla sinnestillstånd och i alla skeden av livet att omfamna sin inre styrka.

Det finns många enkla saker som kan hjälpa dig att få lite mer självförtroende varje dag. Det kan vara att dansa i ditt vardagsrum, bära läppstiftet som du velat prova så länge, säga till människor att du älskar dem eller till och med laga dig själv en god måltid medan du tittar på en bra film.

Utöver dessa saker vill jag diskutera hela livsresan som handlar om att få självförtroende. I det här blogginlägget ska jag försöka förklara de element som har hjälpt mig att påbörja vad jag kallar min "självförtroenderesa" genom några olika steg.

Det har inte alltid varit lätt att växa upp som en lång och stor tonåring – men genom åren har jag hittat ett sätt att göra det till min största styrka.

En fransk småstadstjej i lånta fjädrar 

Jag växte upp i södra Frankrike i en medelstor stad. Som tonåring kände jag mig alltid lite udda, men jag visste inte hur jag skulle göra känslan av att vara annorlunda till en styrka. Jag var alltid längre och bredare än alla mina vänner, och jag syntes alltid i en folkmassa.

I mina yngre dagar var det svårt att hantera andras blickar, speciellt de som stirrade. Det fanns vissa ställen, till exempel vissa klädbutiker, där jag kände att jag inte hörde hemma. De flesta av de tonårsbutiker jag gick in i hade aldrig min storlek (längd eller midjemått), så som ung tonåring var jag tvungen att gå till damavdelningen.

När jag var 13–14 år gammal klädde jag mig redan som en ung kvinna. Det var en bra ursäkt för mig att stjäla min mammas kläder. Jag tror att detta var det första steget i min resa mot självförtroende. Att klä mig i dessa vuxenkläder fick mig att känna mig viktig och vuxen. Jag uppfattades som äldre än min ålder och började känna mig så också – och det hjälpte mig verkligen.

Mina kläder talar liksom för mig – utan ord – men genom de känslor och uttryck som de förmedlar. Jag bär bara kläder som gör mig självsäker och får mig att känna mig vacker. Att känna mig säker i mina kläder är en viktig nyckel för min resa.

Sjuksköterske-syndromet

Under tonåren hade jag alltid den här statusen som "mamma" i min kompisgrupp. Det var jag som tog hand om andra i alla situationer. Jag var den vän som man kunde ringa mitt i natten för att få prata ut om något som man oroade sig för. Det förtroende som mina vänner gav mig var en av de saker som gjorde mig självsäker ganska tidigt, eftersom jag visste att jag var tillräckligt stark för att folk skulle kunna lita på mig.

Som sjuksköterskestudent har jag varit tvungen att ta hand om andra – men här litade folk på mig för mina yrkeskunskaper. De ansträngningar som jag lade ner på mina studier och de personliga fördelar som det gav mig gjorde att jag kunde känna mig mer och mer självsäker varje dag. När jag sedan tog examen som sjuksköterska började mitt självförtroende stärkas eftersom jag kunde vara en del av ett team och ta hand om våra patienter.

Att vara sjuksköterska är viktigt för mig – jag har drömt om det här jobbet sedan jag var 13 år gammal. Trots de svårigheter som mitt jobb innebär fascinerar det mig varje dag eftersom jag vet att jag kan arbeta inom många olika områden. För närvarande arbetar jag på en psykiatrisk vårdavdelning för kvinnor, men jag vet att jag skulle kunna arbeta på sjukhus, skolor, förskolor eller företag. Jag tror att mångfalden i det här jobbet gör att jag kan bygga upp så mycket självförtroende för att ha kompetenser som kan användas inom olika områden.

Det fina med det okända

Det sista steget jag vill tala om är att göra saker som du inte visste att du kunde göra. Att uppnå mål som du trodde var ouppnåeliga är ett magiskt sätt att bygga upp ditt självförtroende. Jag gjorde nyligen saker som jag aldrig hade tänkt göra tidigare – bara för att jag inte insåg min styrka och outnyttjade potential.

För det första flyttade jag till en ny stad för ett par år sedan: otroligt vackra Paris. Jag lämnade min lugna sydfranska stad för den franska huvudstaden. Att flytta till storstaden var ett enormt beslut för mig och jag var tvungen att lita på mig själv för att lyckas med detta. Men det var ett av de bästa besluten jag har fattat.

För det andra deltog jag i ett fantastiskt evenemang som anordnades av varumärket Zizzi. Teamet har bjudit in mig tillsammans med fem andra vackra och modiga kvinnor för att göra fotosessioner och intervjuer för att sätta fokus på skönheten och äktheten hos "Everyday Women". Jag kände mig så hedrad över att få delta i detta evenemang. Jag lämnade Frankrike för Danmark för att kunna delta i ett evenemang med andra kvinnor och kulturer. Jag kunde ha känt mig rädd eller orolig, men jag såg detta som en otrolig möjlighet och ett äventyr – så jag tog chansen och hoppade ut i det okända.

Det var rätt av mig att lita på mig själv i det här äventyret eftersom det fick mig att känna mig mycket mer självsäker och modig.

Bara gör det-mentaliteten

Sammanfattningsvis tror jag att lära känna dig själv varje dag, få stöd av människor som du älskar, kunna göra ett jobb som inspirerar dig och uppnå mål som du trodde var ouppnåeliga – samtidigt som du bär plagg som får dig att känna dig självsäker och ostoppbar – är de viktigaste delarna och stegen som gjorde att jag kunde påbörja och bygga upp min " självförtroenderesa ".